Vi börjar med att jämföra två moderna europeiska experters uppfattningar om inlärningens roll i nya innovationssamhällen och reflektera över dessa. Nästa steg, är att samla momentum, då granskar vi några klassiker inom moderna arbetsbaserade inlärningsteorier för att kunna staka ut lovande framtidsvägar. Vi baserar vår diskussion på aktuella debatter så väl som på den stora erfarenhet vi har i att aktivt tackla utmaningarna som uppstår när komplexa gränssnittytor och förenade inlärningsområden utvecklas mellan akademiska världar och arbetsplatser.

Globaliseringen har förvandlat systemintelligens till kärnan av framgångsfaktorer, och arbetslivet kommer att erfara ett markant skifte mot en accentuering av nya visionära kunskaps utformningar. Vi strävar efter att rikta den sammanhängande helheten från allmänna globala drag och trender till ett mer specifikt kurskoncept med hjälp av ett brett universitetsprogram. Vår viktigaste frågeställning är att man redan har identifierat den avgörande betydelse som inlärning spelar för att lyfta nuvarande samhället ut ur krisen, men detta har ännu inte erkänts av dem som utformar lagar, vars tankestruktur hindras av gamla lagar och strukturer. Vi hävdar nödvändigheten av att vända sig bort från traditionellt tänkande för att rusta den ökande kunskapsekonomin med systematisk innovationskunskap.