Teknikstödd vetenskapsutbildning
Under de senaste åren har framstegen inom området för informations- och kommunikationsteknik (IKT) förändrat vårt synsätt på vetenskapsutbildningen i grundskolan och på gymnasiet. Nya mobila och användarvänliga produkter finns nu tillgängliga för att hjälpa skolor att införliva nya enheter och nya aktiviteter i läroplanerna för vetenskapsutbildningen. Som de flesta lärare vet så kan dock utrustningarna inte ensamma förändra det sätt på vilket lärare, eller skolor, tar itu med vetenskapsutbildningen i klassrummet. Med andra ord: bättre verktyg leder inte nödvändigtvis till att man utvecklar en bättre pedagogik. Naturligtvis vill samhället att barnen ska få båda sakerna. Skolorna ska tillhandahålla utmanande miljöer för eleverna där de kan erhålla värdefulla IKT-kunskaper samtidigt som man stimulerar deras lust att lära sig och upptäcka nya saker. Under nyligen utförda forsknings- och utvecklingsprojekt har man fokuserat på att föra samman tekniska och pedagogiska krav för att försöka förbättra vetenskapsutbildningen i Europa.
I detta specialnummer av eLearning Papers kommer vi att ge dig exempel på sätt som IKT kan förbättra vetenskapsutbildningen utifrån både elevernas och läraren/handledarens perspektiv. Baserat på de nya tekniker och den teknikstödda, forskningsbaserade kunskap som nu finns tillgängliga, vilka strategier och pedagogiska tillvägagångssätt drar mest nytta av användningen av IKT? Vilka effekter har den teknikbaserade vetenskapsutbildningen på läroplaner och utvärderingar? Hur kan lärarutbildningar ta med nya IKT-innovationer i beräkningarna? Vi vet att eleverna inte lär sig saker från IKT men snarare från samspelet mellan deras tänkande och aktiviteterna (med eller utan IKT). Man har upptäckt att lärarna och deras pedagogiska tillvägagångssätt har en stor inverkan på vad eleverna lär sig och uppnår i klassrummet. Till exempel så visar en studie som genomförts av BECTA ett starkt samband mellan sätten att använda IKT på och elevernas prestationer (Cox och Abbott, 2004). Med detta i åtanke, samt det faktum att skolorna har en allt större tillgång till IKT, är det uppenbart att vi måste analysera hur vi ska kunna införliva och använda denna teknik på ett givande sätt.
De artiklar som valts ut för att ingå i detta nummer belyser ett antal projekt som inte bara tar hänsyn till de tekniska aspekterna utan även de pedagogiska innovationer som IKT kan bidra till inom vetenskapsutbildningen. Därigenom presenterar dessa studier en rad olika lösningar för att införliva IKT i klassrummet genom att fokusera på pedagogiska modeller och effektiva utbildningsmetoder.
Den första artikeln i det här numret, med rubriken “Tänkandets, experimenterandets och kommunikationens roll i vetenskapslabbet”, tittar man på hur man kan förbättra vetenskapsutbildningens kvalitet och kritiska potential via lärarutbildning och IKT-stöd. Genom att ifrågasätta syftena med vetenskapsutbildningen så fokuserar man på hur utvecklingen av elevernas teknovetenskapliga kunskaper kan leda till en bredare och mer etisk världsbild. Den andra artikeln, som är en fallstudie från det europeiska pilotprogrammet Pollen, presenteras en färdplan för hur man ska kunna introducera en omfattande, forskningsbaserad vetenskapsutbildning på lokala skolor genom att söka stöd hos ett vidsträckt nätverk av experter och institutioner.
I den tredje och fjärde artikeln presenteras specifika och praktiska program som hjälper lärarna genom en effektiv användning av IKT. FICTUP-projektet, som startats av EU-programmet Livslångt lärande, har som syfte att utforma och implementera utbildningsmaterial som kombinerar IKT-användning och forskningsbaserat lärande. Nästa artikel ger detaljerad information om GCI WebCenter (Geoscience Concept Inventory), en virtuell plattform som ger lärare ett innovativt verktyg för utvärdering av elever som är känsligt för IKT-relaterat lärande.
Slutligen erbjuder artikeln från Forskningscentrumet för vetenskaps- och matematikutbildning en ingående och kritisk granskning av den roll som specifik informations- och kommunikationsteknik har i pedagogiska modeller för vetenskapsutbildning. I denna sista artikel hittar vi praktiska exempel på hur man använder IKT för att implementera forskningsbaserat lärande i vetenskapslaboratoriet. Dessa olika exempel på IKT-användning inom vetenskapsutbildningen ger en heltäckande bild av hur den nya tekniken hjälper till att skapa en mer dynamisk inställning till lärandet i klassrummet.
