Skolan
Att förstå begreppet inlärningsmiljö
I nästa steg undersöker vi modellens validitet med stöd av flera nationella forskningsprojekt En blandad metod har används och resultatet bygger på kvalitativa och kvantitativa data insamlade genom gruppobservation, intervjuer, enkätundersökningar och en uppsättning av nationella skolresultat. Presenterad data härstammar från fallstudierapporter och klassrums observationer, tillsammans med förstahands kommentarer från lärare, chefer och elever. Vi tar hänsyn till dessa data och metod när vi tittar på hur digitala teknologier kan användas effektivt inom utbildning.
I traditionella utbildningsmodeller styrdes utformningen av inlärningsmiljön av institutioner och lärare. Den fysiska karaktären av den personliga inlärningsmiljön kan lärare och institutioner fortfarande påverka, men utformningen av just miljön och valet av teknologi styr eleven. För en effektivinlärning är både kunskaper om olika miljöer för personanpassad inlärning nödvändiga samt att ge gensvar på elevens egna idéer och reaktioner.
Integrationsutbildning: att hjälpa lärare att välja IKT-resurser och att använda dem effektivt
Resultatet av lärarnas synpunkter på de nya teknologierna och integrationsfrågeformuläret som ITD-CNR delade ut till ungefär 300 italienska lärare visar att de flesta italienska lärare (75%) erkänner att IKT-verktygen och dess resurser kan ha en stor potential för att befrämja och aktualisera inklusive praxis i skolorna. Trots det angav nästan alla att de fortfarande behöver specifik information och vägledning hur man ska välja och använda IKT-produkter för att uppnå dessa mål.
Två pilotforskningsprojekt om dessa behov presenteras i denna artikel. En är framställd för att tillhandahålla lärare med full och effektiv information om vilka utbildnings software som finns tillgängliga. Den andra riktar sig mot spridningen av kunskap och bästa praxis för att stödja uppbyggandet, att dela med sig och återanvändandet av ”inklusiva” pedagogiska planer. Dessa projekt har resulterat i två specifika online-service som ger information om tillgängligheten av utbildningens multimediala produkter och bästa praxis i skolintegration.
Basidén innebär i praktiken att integrationsprocessen kan befrämjas genom användningen av nya teknologiska verktyg men det fordras också undan för undan förändringar i utbildningsinnehållet, förhållningssättet, strukturen och strategierna.
eTwinning – En ny väg för Europeiska skolor
En unik egenskap av eTwinning ligger i existensen av ett stort aktivt stöd på både nationell och europeisk nivå som tillgodoses av National Support Service NSS och av Central Support Service CSS, såväl som ett antal inbyggda fördelar för lärare i form av kvalitetsetiketter.
Yrkesutvecklingsprogrammet för deltagarna i eTwinning inkluderar workshops på både europeisk och nationell nivå vilket erbjuder en plattform för lärarutbyte och utveckling av bästa praxis.
Framgångens kärna i den här verksamheten är portalen www.eTwinning.net, en väl utvecklad kommunikationsplattform tillgänglig på 20 språk och som erbjuder ett stort spektrum av specifika hjälpmedel för lärare.
Är eTwinning framgångsrikt? Svaret måste bli ja när man undersöker statistiken vad beträffar antalet skolor och lärare som är registrerade. Lärare anser det vare ett lätt, icke-byråkratiskt sätt att realisera projekt tillsammans på en högt utvecklad online-plattform.
Att granska e-Learning-fenomenet: Skolutbildningens fall. Analysen om den omvandlande innovationen av e-Learning
Det gjordes av med mycket statspengar, i form av bidrag för utvecklingen av slutprodukter eller fonder för pilotprodukter (de flesta off-line) både på en nationell och på en europeisk nivå. Även om det emellertid inte finns några bra dokumenterade enkäter om vinsterna beträffande kvalitet och effektivitet av inlärning ser det ut som att dessa målinriktade innehållsapplikationer bara har satts in marginellt i skolplaneringen. Under tiden har förändringarna i de digitala modellinnehållen (affärerna), förorsakade av den kontinuerliga ökningen av Internetbaserade service som håller på att revolutionera innehållsservicens marknad, fortsatt att underminera det traditionella paradigmet av kunskap som byggs upp i skolan (från en enkel “tryck” till en blandad modell av “tryck-dra-tryck”). Detta betyder att tillgången till hårdvara (infrastruktur) och (ibland) överflödet av textboksliknande digitala innehåll (bedrägeriet av “nya” textböcker i den elektroniska eran) inte ser ut att vara tillräckligt för att utrusta avancerade, berikade och innovativa inlärningserfarenheter, och därför minskar alla vinster på investeringen.
Därför har vi övervägt tre strategiska utvecklingsdimensioner: den som är relaterad till processen av att fastställa bestämmelserna (att skolorna fungerar), den som är relaterad till tillgänglighetsnivån i samband med framgången av en standardkvalitet och till sist, framträdandet av vinnande områden av professionella lärarnas utveckling och värdekedjan av innehållet (kunskap) när den skär igenom den traditionella uppdelningen mellan “skaparen” och “kunskapskonsumenten”.
e-Learning i Bulgarien – det senaste
Under de sista åren i processen av Bulgariens annektering till Europeiska unionen, har villkoren för inblandningen och den effektiva användningen av e-Learning inom olika utbildningsinstitutioner ökat signifikativt. Basfaktorerna som positivt har påverkat förbättringen av e-utbildningens index i Bulgarien skulle kunna sammanfattas på följande sätt: deltagandet av utbildnings- och forskningsinstitutioner i många internationella projekt; regeringspolitik; universitetsinitiativ, utbildnings- och forskningsinstitutioner; välkvalificerade experter inom information och kommunikationsteknologier, pedagogik, psykologi och andra ämnesområden som, med entusiasm, tilläger värde till utvecklingen och disseminationen av e-learning-innehåll.
Dessvärre, finns det problem, såsom bristen av tillräckligt e-Learning-innehåll, speciellt inom humanistiska läroämnen; otillräcklig förberedelse och universitetslärarnas och skollärarnas förfogande för att använda e-Learning-teknologier; lärarnas otillräckliga didaktiska förfogande för att använda e-Learning-teknologier; bristen på regleringssystem i skolor och i vissa universitet för att stimulera skolornas och universitetets lärare att utveckla och använda e-Learning-innehåll.
Så som vi ser det, för att överskrida de ovannämnda problemen, bör ett regleringssystem godkännas för att stimulera, utveckla och använda e-Learning-innehåll på alla utbildningsnivåer; god praxis bör spridas; open-source mjukvaror och e-learning-miljöer med bulgariska användargränssnitt bör populariseras; gruppforskning angående de teknologiska och didaktiska teman av e-Learning bör göras på en högre nivå,; och fler universitet borde erbjuda Mastersprogram inom e-Learning-utbildning.
E-learning Nordic 2006. Effekterna av IT i undervisningen
E-learning Nordic 2006 fyller här ett tomrum eftersom studiens syfte har varit att finna svar på de övergripande frågorna:
- Lär sig elever mer och bättre med IT?
- Har det uppstått nya undervisningsmetoder?
- Har samarbetet mellan hem och skola förbättrats tack vare IT?
De flesta studier har koncentrerat sig på en kvantitativ inventering av IT-infrastruktur i våra skolor och antalet lärare som utbildats för användningen av IT. E-learning Nordic 2006 är den första samnordiska studien som specifikt koncentrerar sig på IT:s inverkan på undervisningen: Hur stor har avkastningen på investeringar i IT i de nordiska länderna varit?
E-learning Nordic 2006 genomfördes i Finland, Sverige, Norge och Danmark där fler än 8 000 personer (elever, lärare, rektorer och föräldrar i grund- och gymnasieskola) deltagit.
Det har varit en stor utmaning att utveckla en metod som kan påvisa IT:s inverkan inom ett så komplext område som undervisning. I E-learning Nordic 2006 har huvudaktörer tillfrågats om de upplevda effekterna av IT baserat på deras egna erfarenheter.
E-learning Nordic 2006 utformades och lanserades genom ett samarbete mellan Utbildningsstyrelsen i Finland, den svenska Myndigheten för skolutveckling, det norska Kunnskapsdepartementet, det danska Undervisningsministeriet, samt Ramböll Management. Ramböll Management har stått för det operativa genomförandet av studien
Resultaten från E-learning Nordic 2006 visar att elever, lärare och föräldrar upplever att IT har en positiv effekt på skolans övergripande mål – att utveckla och förbättra elevers lärande (inlärning). Effekten av IT är störst när det gäller elevernas ämnesprestationer, menar lärarna. IT bidrar också på ett positivt sätt till att utveckla elevers grundläggande läs- och skrivfärdigheter.
E-learning Nordic 2006 visar vidare att IT generellt upplevs ha en positiv effekt på undervisnings- och inlärningssituationen. IT förväntades dock i stor utsträckning revolutionera undervisnings- och inlärningsprocesserna i skolan och sett ur detta perspektiv får effekten sägas vara mer begränsad. Lärarna fokuserar mest på att använda IT som stöd för att utveckla det ämnesmässiga innehållet i undervisningen.
Vidare kan det konstateras att även om IT i sig är ett kraftfullt verktyg används teknologin i mindre utsträckning som ett redskap för att utveckla och stödja skolorganisationerna. Grundläggande förutsättningar, såsom teknisk infrastruktur, för att använda IT som verktyg för kunskapsdelning, kommunikation och som stöd i samarbetet mellan hem och skola finns tillgängliga, och IT används också för dessa ändamål vid många skolor. Den positiva effekten av IT upplevs dock än så länge vara endast måttlig.
Studien ger indikationer på att IT:s potential inte utnyttjas fullt ut i alla skolor. Användningen av IT som ett verktyg för pedagogisk utveckling står inte i fokus, och effekten av IT på kunskapsdelning, kommunikation och samarbetet mellan hem och skola upplevs vara mer begränsad.
Ramböll Management bedömer, med stöd i resultaten från E-learning Nordic 2006, att det nordiska skolsystemet står inför några mycket stora strategiska utmaningar under kommande år. Ramböll Management anser bland annat att det är nödvändigt att huvudmän och skolledare blir mer professionella i den organisatoriska implementeringen av IT för att teknologins fulla potential ska kunna tas tillvara i de nordiska skolorna. Även om de nordiska länderna generellt sett har lagt stor vikt vid kompetensutveckling av lärare i syfte att öka och förbättra användningen av IT för undervisnings- och inlärningsämdamål, så visar studiens resultat att effekten av dessa investeringar i kompetensutveckling i många fall är begränsade och kortsiktiga. Ramböll Management anser därför att det finns behov av att kommande kompetensutvecklingsinsatser följs upp av klara och tydliga målsättningar och handlingsplaner.
Authors:
- Ella Kiesa from the Finnish National Board of Education,
- Peter Karlberg from the Swedish National Agency for School Improvement,
- Øystein Johannesen from the Norwegian Ministry of Education and Research,
- Lilla Voss from the Danish Ministry of Education, and
- Sanya Pedersen at Ramboll Management.